Nyhetströtthet – en modern utmaning
Känner du dig överväldigad av alla nyheter? Du är inte ensam. I dagens uppkopplade värld möts vi ständigt av information från mobiler, datorer och sociala medier. Detta kan leda till nyhetströtthet – en känsla av utmattning och att vilja koppla bort. Men varför blir vi trötta, och vad kan vi göra åt det?
Därför blir vi nyhetströtta
Nyhetströtthet är mer än att bara vara less på nyheter. Det är en reaktion på den enorma mängd information vi förväntas ta in varje dag. Denna informationsmängd kan till och med vara avsiktligt förstorad. Som det beskrivs i en artikel i Scientific American, finns politiska strategier som går ut på att “översvämma” medielandskapet med information, inklusive desinformation, för att skapa förvirring.
Nyheternas påverkan på känslorna
Nyheter påverkar oss starkt känslomässigt. Ofta innehåller de inslag av rädsla och osäkerhet, vilket kan skapa stress. När vi ständigt möts av negativa nyheter kan hjärnan påverkas negativt. Vi kan få svårare att tänka klart och fastna i negativa tankar. I en uppkopplad värld sprids dessutom känslor snabbt, vilket kan förstärka den negativa effekten.
Olika nyheter, olika reaktioner
Vi reagerar olika på olika typer av nyheter. Forskning från University of Wollongong (UOW) visar att nyhetströtthet under COVID-19-pandemin skilde sig från den vid naturkatastrofer. Vid en naturkatastrof finns en tydlig fara som kräver uppmärksamhet. Pandemins mer osynliga hot kan göra det svårare att hålla engagemanget uppe.
Den konstanta rapporteringen om smittspridning och vaccin skapade en annan typ av trötthet än den akuta stressen vid en naturkatastrof.
Brexit som exempel
Ett annat exempel på nyhetströtthet är rapporteringen kring Brexit. Många kände mättnad efter år av ständiga uppdateringar. Sveriges Radio P1 Morgon uppmärksammade detta i inslaget “Nyhetstrött: ‘Slipper vi höra mer om brexit nu?'”. Detta visar hur även viktiga händelser kan leda till trötthet om de dominerar nyhetsflödet för länge.
Nyhetströtthet beror alltså på en kombination av faktorer: den enorma mängden information, nyheternas ofta negativa innehåll, hur vi reagerar på olika nyheter, och den känslomässiga påverkan.
Så påverkar mediekonsumtionen
Rekordhög användning
Vi använder medier mer än någonsin. Svenskarnas medieanvändning är rekordhög, enligt Mediebarometern från Nordicom vid Göteborgs universitet. 2023 ägnade vi i genomsnitt sju timmar per dag åt olika medier – en ökning med en timme jämfört med före pandemin. Denna ökade exponering bidrar starkt till nyhetströtthet.
Sociala medier dominerar
Särskilt sociala medier och rörlig bild tar upp vår tid. Plattformar som Facebook, Instagram, TikTok och Snapchat har ett snabbt och ständigt flöde av information. Detta kan öka risken för informationsöverbelastning och därmed bidra till nyhetströtthet.
Traditionella medier och digitaliseringen
Även om traditionella medier som SVT och SR är viktiga nyhetskällor, sker en allt större del av nyhetskonsumtionen digitalt. Mediebarometern visade att prenumerationerna på dagspress minskade något under 2023, vilket kan tolkas som en önskan att minska nyhetsintaget. Rapporten “Svenskarna och internet” visar också att vi generellt är mindre benägna att betala för digitala nyheter än för underhållning.
Många undviker nyheter
Enligt Reuters Institute undviker 36% av befolkningen aktivt nyheter.
Desinformationens roll
Mediemyndigheten rapporterar om en ökning av desinformation, alltså falsk information som sprids avsiktligt. Att ständigt behöva avgöra vad som är sant och falskt kan vara mentalt utmattande.
Vår höga mediekonsumtion, särskilt via sociala medier, i kombination med desinformation och ett splittrat nyhetslandskap, bidrar till den ökande nyhetströttheten.
Så hanterar du nyhetströtthet – konkreta tips
Att hantera nyhetströtthet handlar om att hitta en balans. Här är några strategier som kan hjälpa dig:
Begränsa din tid
Bestäm dig för att bara kolla nyheterna vid vissa tider, eller begränsa tiden på sociala medier och nyhetssajter. Skapa digitala frizoner, till exempel genom att inte ha mobilen i sovrummet eller vid matbordet. Detta minskar den ständiga uppkopplingen.
Välj dina källor med omsorg
Fundera över vilka källor du använder och vilket syfte de har. Är de pålitliga? Vilka belägg finns för påståendena? Genom att vara källkritisk undviker du desinformation och onödig oro. Nuortennetti ger bra information om detta.
Var algoritm-medveten
Var medveten om att algoritmer styr vad du ser online. De är designade för att maximera ditt engagemang, vilket kan leda till filterbubblor. Sök aktivt upp andra källor och perspektiv för att bredda din förståelse.
Verktyg för att se utanför filterbubblan
Det finns verktyg som kan hjälpa dig att se utanför din filterbubbla, men de är ofta specifika för en viss plattform eller tjänst. Ett generellt tips är att aktivt söka efter och följa medier och personer med olika åsikter.
Använd CRAAP-metoden
Använd CRAAP-metoden för att värdera källor. Den står för: Aktualitet (när publicerades informationen?), Relevans (är informationen viktig för dig?), Auktoritet (vem är källan och är den trovärdig?), Noggrannhet (finns det bevis för påståendena?) och Syfte (varför finns informationen?).
Ta pauser och fokusera på annat
Kom ihåg att det är okej att koppla bort nyhetsflödet ibland. Fokusera på det du kan påverka i din vardag och prioritera ditt välmående. NHS ger bra tips.
Sök stöd vid behov
Om nyhetsflödet känns överväldigande och påverkar dig negativt, tveka inte att söka stöd. Vårdcentralen kan ge råd och eventuellt remittera till samtalsbehandling. Vid akuta behov, kontakta 112 eller en akutmottagning.
Genom att begränsa din tid, vara källkritisk, förstå algoritmer, använda CRAAP-metoden, ta pauser och söka stöd vid behov, kan du skapa en mer hållbar relation till nyheter.
Mediekompetens – en nyckel för framtiden
Vad är mediekompetens?
Mediekompetens handlar om att förstå hur medier fungerar, hur nyheter produceras och hur vi påverkas. Det handlar också om att kunna identifiera desinformation och propaganda.
Praktiska verktyg och kritiskt tänkande
Använd verktyg som CRAAP-metoden (se ovan) och utveckla ditt kritiska tänkande. Ifrågasätt, analysera och reflektera över det du läser, ser och hör.
Ett livslångt lärande
Mediekompetens är en process av livslångt lärande. Medielandskapet förändras ständigt, så det gäller att hålla sig uppdaterad.
Mediekompetens är nyckeln till att bli en mer medveten och motståndskraftig mediekonsument. Det hjälper dig att hantera informationsflödet, undvika desinformation och minska risken för nyhetströtthet.
Framtidens nyhetslandskap
Nyhetströtthet är en växande utmaning. Genom att vara medveten om din konsumtion, använda strategier för att hantera flödet och utveckla din mediekompetens kan du skapa en mer hållbar relation till nyheter. Att vara informerad är viktigt, men inte på bekostnad av din mentala hälsa. Balans är nyckeln.
En demokratifråga
Nyhetströtthet är inte bara ett individuellt problem, utan också en fråga om demokrati. När människor känner sig överväldigade och distanserar sig från nyheter riskerar det att leda till minskat engagemang och en försvagad debatt. Därför är det viktigt att både medier, myndigheter och individer tar ansvar för att motverka nyhetströtthet.
Genom att prioritera kvalitetsjournalistik, arbeta för transparens i medielandskapet och sprida kunskap om mediekompetens kan vi tillsammans skapa en bättre framtid för nyhetskonsumtionen.
