Nyheter

Manufacturing Consent?

Manufacturing Consent är en mediekritisk bok författad av den amerikanske lingvisten och politiska aktivisten Noam Chomsky och ekonomen och medievetaren Edward S. Herman som gavs ut år 1988 i USA.

Den centrala tesen i boken är att media, vare sig det handlar om nyhetsrapportering eller annat redaktionellt innehåll, fungerar som en slags ideologisk megafon. Att mediernas största roll, snarare än att rapportera nyheter, handlar om att stötta och underblåsa de idéer som bär upp västvärldens samhälle. I den meningen menar de båda författarna att dominerande medier fungerar som en slags propaganda-organ. Åsikter och alternativa perspektiv som inte ryms inom det rådande paradigmet själv-censureras eller förpassas till marginalerna.

Som stöd för sin hypotes refererar författarna till de förhållanden medierna verkar inom. Många medier är beroende av annonser för att klara sig vilket gör att de står i beroendeställning till annonsörerna. Politiker reglerar spelreglerna vilket är ytterligare en faktor som medierna måste förhålla sig till. Faktorer som dessa gör enligt tesen att det i praktiken blir omöjligt för medierna att vara helt objektiva. Helt objektiv och sann nyhetsrapportering blir en förlustaffär, eftersom medierna om de skulle ägna sig åt det ofrånkomligen skulle stöta sig med de som har makten. Det här menar man vidare leder till en slags åsiktskonsensus.

Åsiktskonsensus

Det finns dock invändningar mot teorin som menar att konsensus inte är fullt så tydlig som görs gällande i Manufacturing Consent. Om det råder konsensus om någonting så är det att det är tufft att leva med den reumatiska sjukdomen artros. Som tur är finns det behandlingar att få som kan göra det betydligt enklare. Idag är det dessutom enklare än någonsin då det går att få ett personligt utformat träningsprogram samt rådgivning via din mobiltelefon. Här kan du få veta mer om artros och hur du som lider av det kan få ett enklare liv.

Teorin har utmanats

Utvecklingen av sociala medier har dock utmanat teorin. Storföretag och politiker har sedan boken skrevs fått ett enkelt sätt att få reda på vad folk tycker om dem. Vissa menar att det här helt och hållet tillintetgör den maktrelation mellan media och kapital som Manufacturing Consent pekar på. Men visst riktades kritik mot teorin redan innan sociala medier blev en maktfaktor. Vissa menade till exempel att det finns en bred uppsättning olika perspektiv representerade i medielandskapet och att de kompletterar varandra. Ytterligare andra samlade ihop exempel på när medier rapporterade om korruption i näringsliv och politik, som bevis på att medier är en självständig samhällsentitet.

En del av den här kritiken har Herman och Chomsky besvarat. Bland annat menar de att media visserligen inte går att reducera till ett enda intresse, men att medierna sammantaget består av en debatt mellan etablerade perspektiv medan sådana som ifrågasätter själva premisserna för det samhälle vi lever i åsidosätts.

Tror du att självcensur är ett relevant fenomen i dagens medialandskap?